Klantylva...

Igår måndag fick jag tag på hyresvärden Valle och han fixade nya nycklar till mig. Jag får betala 635 kr för lägenhetsnyckel, den elektroniska brickan och postnyckeln. Underbart att komma in i sin egen lgh. 

Det var fullt med post i mitt fack...inte bara roliga saker men jag hade fått en Amazon gift!! Det var från Fredrik i Nya Zealand, han hade nog skickat den som julklapp. Det var en bok "Backcountry Ski Book" som handlar om Traveling & Camping Skills for a Winter Environment illustrerad med tecknade bilder i seriestuk. Verkar vara massor med smarta tips och roligt skriven. Vad glad jag blir! Han hade nog tänkt jag skulle få den innan jag åkte till Aconcagua men det gör inget för den kommer jag nog ha nytta av framöver. Sen hade jag fått min beställning från Arlene Blum, men beställningen var lite tokig. Jag fick inte min bok men däremot två till synes likadana filmer. Jag får skriva till henne och kolla vad som hänt. 

På kvällen var jag och handlade mat tillsammans med min bror, sen gick jag hem. På kvällen kom jag på att jag ju varken hade klocka eller mobil men Ragnar tipsade mej att det fanns alarmprogram man kunde ladda ner. Hade ingen aning om det men jag laddade ner ett program och ställde klockan på 6.30 eftersom jag skulle bli tvungen att gå till skolan för jag hade ju ingen cykelnyckel. Men trött som jag var satt jag i sängen och surfade lite och sen satte jag datorn bredvid. Tror ni att klockan ringde? Nej för batteriet slocknade....och jag vaknade 8.28! Inte så värst bra, jag fick gå till bussen. De flesta bussar nu går bara till Maria Station så det tog en stund innan jag kom iväg. En halvtimme sen till min första lektion i versamhetsstyrning...

Bestulen i Santiago

Mycket har hänt de senaste dygnen...
Jag har blivit bestulen, fått en ny vän från Tyskland, hängt timvis på flygplatser och gått barfota i sandaler genom Helsingborg.

22 januari: Sista dagen i Santiago åt jag frukost halv nio. Kaffe och rostat bröd med marmelad. Sen tog jag en dusch och hangde pa rummet tills halv tolv nästan då jag var tvungen att checka ut. Ställde bagaget i receptionen och gick ut pa stan. Köpte brod, ost, vatten, kaktusfrukter och nektariner sen gick jag till den vackra parken som vi varit i dagen innan. Hängde där ett tag sen gick jag till en annan park och en runda till på stan, åt en liten avokadopizza. Framåt eftermiddagen borjade jag bli uttråkad. Gick till hotellet och satt lite på internet sen tog jag min packning och gick till metron. Jag skulle bara åka två stationer bort till flygbussarna. När jag vände ryggen till och köpte biljett så forsvann min svarta 140 liters North Face väska. Någon hade sett en kille springa uppför rulltrappan med den så jag åkte upp igen men det var ju lönlöst för det var ju packat med folk på hela gatan. Jag hittade en polis som bara kunde några ord engelska men jag fick hjälp. De körde mej till polisstationen för att göra en anmälan. Jag var ledsen och kunde inte hindra att tårarna kom. (Det som fanns i väskan var följande: kamera, Ipod, mobil, min nya klocka, bok, ombyte kläder, kängor, sovsäck, tält, två liggunderlag, stavar, min Aconcaguaplansch, skaljacka, dunjacka, resedagboken, lägenhetsnycklar och lite mat som jag skulle ha innan flyget.) Jag satt där ett tag sen kom en polis och sa att de inte kunde ta min anmälan eftersom jag skulle lämna landet samma dag!? Men de körde mej iallafall till flygbussen. På flygplatsen träffade jag Volker som skulle med samma flyg till Atlanta. Efter incheckning av min stora ryggsäck gick vi till poliskontoret och det var också en lustig historia och ganska långdragen men till slut fick jag hjälp att göra en anmälan. 5 minuter innan boardingtime var det bara att springa bort till passkontroll och securitycheck och sen bort till gaten. Lyckligtvis var flyget en timme försenat.

23 januari: Kl 6.30 landade vi i Atlanta där vi skulle spendera ca 12 h. Vi var runt på alla terminaler i hela flygplatsen. Det fanns ett tåg som gick emellan. Vi letade internet med, det var dyrt men jag skickade mejl till Rebecca och bad henne spärra telefonen och ett mejl till min bror om att jag kanske inte kunde få tag på min hyresvärd. Kl 18.30 satt jag äntligen på planet till Köpenhamn. Jag hade tur för två säten bredvid mej var lediga så jag fällde upp armstöden och lade mej att sova efter flygplansmiddagen. Så trött, så trött...

24 januari: Kl 8.40 landade vi i ett regnigt Kph. Hämtade mitt bagage och tog första tåget till Helsingborg. Jag hade bara en liten blus och helt plötsligt blev det jävligt kallt så jag fick dra på mej en av mina ofräscha underställströjor som jag haft i 8 dgr på berget och en skrynklig T-shirt ovanpå det. Somnade till på tåget och vaknade i Lund. Sen gick jag med mina sandaler bort till Östra Vallgatan och sen vidare bort till min bror. Det var Annelie som öppnade. Gissa om jag var glad att se henne! Inget att göra åt nycklarna nu på helgen så jag fick sova här tills på måndag då min hyresvärd Valle är tillbaka på kontoret...

Jag tvättade, tog ett långt och välbehövligt bad, sov lite sen tittade vi på en film och åt tacos på kvällen. Nu är klockan strax efter ett och jag skall faktiskt SOOOOOVVAAA!

Ensam i Chile...

    

Nu har alla mina vänner åkt. Jag har lite mer än ett dygn kvar att spendera i Santiago innan jag åker till flygplatsen. Jag bor på hostel Londres och det är jättefint.

Kort uppdatering bara om expeditionen....

16 januari: Vi gjorde toppförsök den 16:e januari men jag vände pa 6600 m för jag fick en fruktansvärd huvudvärk och det var kanske tre timmar kvar till toppen. Man vill ju inte komma upp och kollapsa direkt. Det är ju bara halva vägen för man ska ju ner igen. NorrlandsMicke hade redan vänt for han mådde illa men alla andra kom upp. Jag var helt slut när jag kom ner igen till Camp Coldera (6000 m), pratade lite med Micke sen gick jag till vårt tält och somnade.

17 januari: Dagen efter skulle vi gå ner till basecamp. Det var -7,4 grader och blåste som attan när vi rev tälten efter frukost. Det tog en timme ner till Nido de Condores (5600 m) där hämtade vi vårt skräp som vi hade gömt under några stenar. Sen gick jag Håkan, Robin och Marcus ner till Canada for att hämta skräpet där. Vi letade en kvart men kunde inte hitta påsen så vi gick vidare ner till basecamp. Totalt tog det tre timmar ner från Camp Coldera.

Väl nere vid Plaza de Mulas (4300 m) satte vi upp vara tält pa Grajales område (mulfirman). Sen när alla hade kommit käkade vi pizza och drack champagne! Vad underbart att slippa dra igång köket för en gångs skull. Sen gick vi bort till hotellet och signerade flaggan som vi hängde upp i "flaggrummet". Drack en cola. Alla var jättetrötta....

18 januari: Idag slapp vi koka havregrynsgröt for vi åt frukost hos Grajales. Det var plättar med marmelad eller dulce de leche, samt te eller kaffe. Håkan hade inte frågat om priset. Det var en dyr frukost, den kostade 18 dollar!!!

Efter frukost rev vi tälten och ordnade med all mulpackning som skulle räknas och vägas. Varje väska får väga max 30 kg. Sen vandrade vi tillbaka ner till Confluencia (3400 m) och vidare ut ur Horconesdalen där vi checkade ut hos parkvakten. Sen kom en man och körde oss till Puente del Inca dar vi skulle bo en natt pa hostel "La Estacion Viaje". De var lätt förvirrade på det stället när vi kom (en gammal järnvägsstation som man trodde skulle rasa ihop nästan) när de insåg att vi var 12 stycken började de flytta på folk så att vi till slut fick två hela rum. Sen gick vi och käkade. Jag och vegMicke åt omelett med ost och grönsaker, sallad och bröd + att vi beställde in massor med öl.

19 januari: Dagen efter åt vi frukost klockan 5 bestående av vitt bröd och marmelad. Klockan 6 kom vår chaufför Miguel. En timme senare kom vi till gränsen. Det tog fyra timmar innan vi kom igenom, köer, väntetid, pappersexercis och bagage som skulle lastas ur och scannas. På kvällen var vi framme vid Vina Del Mar och checkade in på vårt hotell.

20 januari: Frukost på stan med Håkan och Jonn bestående av gigantisk avokadomacka med tomat och gröna bönor + kaffe. Sen drällde vi pa stan tills det var dags att gå till bussterminalen. Bussen till Santiago gick vid fem och tog två timmar. Det var kvalmigt. När vi kom fram till Santiago var det hård förhandling med taxichaufförerna som ville höja priset för att vi hade så mycket bagage. Till slut kom alla iväg till Hostel Londres utom Jonn som tog tunnelbanan.

Vilodag i Uspallata

Nyarsafton spenderade vi i vart forsta acklimatiseringslager pa 3100 m. Jonn hade med tva flaskor champagne sa vi skalade vid svenskt nyar. Man fick se upp med onda taggbuskar som tar hal pa allt, talt och liggunderlag. Nasta lager flyttade vi upp till 3400 m dar var vi tva dgr och jag blev magsjuk en dag sa jag fick ligga i taltet en hel dag i 37 grader. Sista lagret hade vi pa 3900 m. Som hogst gick vi till 4700 m.

Igarkvall kom vi till byn Uspallata. Underbart att fa ata mat pa restaurang och slippa frystorkat. Ta en dusch och reda ut dreadsen. Sova i en mjuk sang, vilken lycka!

Mycket battre frukost har an pa hostelet i Mendoza, kaffe, rostat brod och tillochmed mjukost.
Fem stycken var ute och red pa hastar idag, Elin stannade pa vart rum och slappade och vi andra hyrde mountainbikes. Vi lamnade byn och gav oss ut bland bergen i olidlig hetta. Vi cyklade till Cerro Siete Colores sen vande vi och da var det nerfor. Robins slang exploderade sa vi bytte men pumpen fungerade inte. Som tur var kom en bil och han liftade med dem. Nu ar kl 19 har och alla ar tillbaka. Nu ska vi ga och ata middag.

Imorgon bitti bar det av pa tva dagars vandring till baslagret, Plaza de Mulas 4300 m. Dar ska vi ha en vilodag sen flyttar vi upp till Camp Canada 5000 m, Nido de Condores 5600 och Camp Coldera 6000 m. Nu galler det!! Hoppas atminstone jag slar mitt hojdrekord fran Elbrus. Allt annat ar BONUS!