Vi åkte till Styggedalstind, jag, Jonn, Marius och Robin. Hurrungane visade sig från sin bästa sida den här dagen. Det var 4 timmars anmarsch till glaciären. Jag lyckades med konststycket att lägga ifrån mig yxan nere i dalen när jag tog av mej dunjackan och glömde den såklart. Det kändes lite otryggt när vi väl var uppe och det var 60 graders lutning, då skulle jag gärna haft min yxa men sista biten skickade grabbarna ner en yxa till mig på repet och det kändes genast bättre. Bandet till min kamera gick av med och den försvann ner i djupaste glaciärsprickan. Det var ganska ledsamt men bättre den än jag själv när man tänker efter. Hela turen tog väl 15 timmar. Väl nere i dalen gick jag och lyste på stigen med min pannlampa efter yxan men såg den inte förrän morgonen därpå när jag gick tillbaka igen, då hittade jag den vid sidan av stigen till min stora lycka. Det hade varit lite väl hårt att bli av med två grejer på en och samma tur...
Igår efter skolan klättrade jag och Lucie, jag var skitkass och hade ingen vidare ork, som sagt inte bra med för långt uppehåll det märks direkt. Idag efter jobbet hade jag tänkt paddla men det blåste för mycket för min smak så jag låg hemma och läste en forskningsrapport till skolarbetet istället. Sedan insåg jag att jag behövde gå en promenad ner till det mörka havet. Mötte Marius nere vid Gröningen, han var ute och sprang men följde med mig en sväng på promenad och det var trevligt med lite sällskap. Nu är det vampyrtamj...
Dagens soundtrack: It Must Be Him - Vikki Carr