Höst på riktigt...

  

I lördags hade jag sovmorgon, tränade på sjukhuset sen var jag tvungen att gå ut igen så jag tog en tretimmarspromenad vid havet. Så mycket tankar som snurrar runt i mitt huvud och jag kom att tänka på nåt som gjorde mig ledsen och tyvärr satt den känslan kvar resten av kvällen....

Dagens soundtrack: Lonely Again - Nancy Sinatra

I onsdags...

...fick jag en oväntat ledig dag! Skulle träffat min projektgrupp men vi var i princip klara med uppgiften så vi behövde inte ses förrän på måndag. Micke kom på besök och vädergudarna var på min sida äntligen så vi stack ut och paddlade med Nina. Sen hade vi picknick i solen uppe vid Talahassa. Fick städningen godkänd och lämnade nycklarna äntligen. Micke åkte vidare och jag stack och tränade på sjukhuset.

Torsdag: Jobbade jag ute i Råå, sen träffade jag Marius en sväng för jag hade en quickdraw som var hans och vi var på Haket. Efter detta fick jag kärt besök av Lucie.

Idag kändes det lite vemodigt, sista dagen jag jobbar. Jag fick present och kramar, med en önskan om att komma tillbaka om jag inte trivdes i Norge. Nu har jag varit och tränat på sjukhuset och imorgon har jag faktiskt inte den blekaste aning om vad jag ska hitta på!?

Dagens soundtrack: Fu Man Chu - Desmond Dekker

Livet kunde vara roligare...

just nu. Allt är bara jobb, jobb, jobb, skola och så detta flyttkaoset!!! Bara flänga runt med alla saker, packa ner och packa upp, sprida ut i hela lägenheten och sortera allt. Släpa ner skrivbord och stol tillbaks till bytesrummet i källaren och städningen....usch vad trist. Jag trodde inte jag hade så mycket saker men ändå känns det som att det aldrig tar slut. Stenar på balkongen hade jag visst med...de har legat där ända sen jag tränade för Aconcagua och behövde lite extra vikt i ryggsäcken. Jag känner mej totalt miserabel och allt är bara tråkig vardag just nu. Hinner inte ens träna vilket jag verkligen borde, bara flänga mellan jobb och lägenheter upp och ner för trappor, totalt svettig med kluvna hårtoppar och oorganiserad fläta. Dessutom upptäckte jag att det är snudd på omöjligt att få en tvättid när man bor här, men visst kl 6 imorgon bitti fick jag en tid och då hänger jag på låset med all min tvätt innan jag cyklar till skolan och är där hela dagen. Jag inser nu hur bra jag hade det på Östra Vallgatans studentboende, där fick man minsann tvätta dygnet runt! Men imorgon borde jag förhoppningsvis bli klar därborta. Miss Misery är verkligen på besök HÄR OCH NU men förhoppningsvis inte länge till.

Dagens soundtrack: Someday Never Comes - Creedence Clearwater Revival

Temporär flytt...

  

Nu när brorsan har dragit iväg på äventyr flyttar jag tillfälligt in i hans lägenhet innan jag drar till Norge. Jag har fortfarande inte städat ut min gamla lägenhet helt och hållet men dagarna bara flyger iväg och det känns som att man mest jobbar och så någon enstaka dag med föreläsning. I helgen var Rebecca och hälsade på så då blev det inte så mycket gjort heller förutom att jag försöker sortera ut vad jag ska ha med till Norge och inte...

Dagens soundtrack: Is This Love - Bob Marley

Höststorm...

  
  
  
  

...är det återkommande temat dessa dagar. Jag ville paddla kajak i helgen men de var bara att inse att det blåser sjukt mycket just nu. Därför tog jag och Nina M en promenad i höstrusket på lördagen då det regnade ganska mycket, sen var vi och fikade på Café Annorledes. Söndag var jag och Karin ute och gick vid Mölledammar. Idag tog jag en cykeltur ut till Ålabodarna. Det var ganska kallt men ändå underbart med de skummande vågorna. På eftermiddagen gick jag och Lucie en tretimmarspromenad på stranden bort till Sofiero där vi klättrade över grinden vid stranden och gick på upptäcksfärd. När vi skulle ut vid vägen fick vi också klättra för allt var igenbommat.

Dagens soundtrack: Children of the Sea - Black Sabbath

Inse att det blåser...

Climb Now, Work Later

Nu börjar det blir långt mellan inläggen men det blir kanske så när det inte händer så mycket, eller kanske det är tvärtom att man inte hinner med riktigt? Förra torsdagen var jag så stressad att jag på något vis lyckades låsa in min mobil i skåpet på jobbet och missa tåget som jag skulle med. Jag fick ta nästa helt enkelt så jag hann hämta andan, Peter och Lucie hämtade mej på stationen i Halmstad och vi åkte direkt till klätterklubben. Det var länge sen...många gamla bekanta att prata med och klättringen gick bättre än i tisdags! Fredag var jag och Rebecca på B&B, lördag var jag först i Göteborg på Aconcagua-mötet och sen var vi på Fjällsport. Kvällen avslutades på B&B men det var ganska händelselöst. Söndag em åkte vi till Helsingborg. Jag och D tog en långpromenad. Måndag jobbade jag ute i Råå, tisdag var det föreläsning, onsdag jobbade jag i Råå. Träffade Lucie på stranden vid lunch. Torsdag var jag i Lund med D och vi kollade på Banff Mountain Film Festival, därav inspiration till dagens bloggtitel. Patagonian Winter tyckte jag var den bästa filmen, det var riktigt hårda grabbar, de gav verkligen inte upp och höll ändå humöret på topp! Idag fredag tog jag tåget från Lund som dessutom var försenat men det är tur att Petra är flexibel, för vi skulle träffas och äta lunch. Sen träffade vi Hanna som vi hade jobbat med på akuten i Ängelholm. Hon skulle på intervju på internmedicin så vi följde med och visade henne vart hon skulle. Skrev på mina papper samtidigt. På kvällen träffade jag Nina, vi gick till Harrys och Bishop Arms. Strax efter tolv gick vi hem, lagom salongsberusade. Eller rättare sagt hon blev hämtad av sin sambo och ville ge mig skjuts men jag har ju så nära hem och tar ändå alltid mörkaste gränden hem (om det är närmaste vägen vill säga) jag är totalt hopplös när det gäller sådant. Men jag lovade skicka sms när jag var hemma. Nu är jag ganska trött...

Dagens soundtrack: Hasn't Anyone Told You - Roky Erickson